livet
Vad är egentligen livet värt?
Om jag ändå misslyckats med allt varför vill jag vara och varför är jag positiv?? Fattar inte att jag orkar, vad har jag att leva för om jag ändå inte orkar med mina barn?? Varför ska jag finnas här när ändå ingen vill vara med mig, alla nära bara försvinner...bara för att jag råkar älska fel person...jag vet inte än i dag vem som har rätt??!! Han har väl gjort fel men vad har jag gjort.....ja jag stannade kvar för att det är verkligen den människa som jag älskat mest och varför var det så fel....varför straffas jag för att jag gick på hans charm eller vad det då var....
Jag orkar inte längre vill inte längre....det enda jag vill är att vara med Lycka ingenting annat...hon pratar inte en massa dynga eller frågar en massa frågor hon bara är och jag får också bara vara......jag orkar inte bry mig om vad andra säger längre...den jag älskar finns tydligen inte enligt alla andra...tänk om han har lurat mig???....varför och varför fortsätter han och säga att han älskar mig och vill ha ett liv med mig....han bara förstör.... var är den man jag förälskade mig så vansinnigt i. Jag har frågat men han kan inte svara mig på VARFÖR, jag har så många varför och jag får aldrig några svar och det verkar som att jag måste lämna det och gå vidare. Stoppa det inom mig som allt annat.
Vad ska jag leva för....barnen....som kommer att få en massa problem för att deras mamma behandlar dem illa, skriker åt dem, säger vad dem inte får göra och vad dem måste göra...när ska dem bara få vara.....???
Varför finns det mäniskor som kommer fram till mina barn och pratar med dem om deras fd låtsaspappa, dessutom illa, som dem tycker om trots allt som hänt kommer dem alltid att tycka om honom precis som jag. Min dotter var två år när hon träffade honom för första gången, vi separerade när hon var 5 år. Vi kommer alltid att bära honom i oss på ett eller annat sätt och även hans barn....min son sa senast i dag att han ville träffa sin fd låtsasbror och se hur stor han är, hur gammal är han nu mamma, frågade han i dag :-( Jag saknar en speciell flicka i mitt liv, jag tänker så ofta på henne så om hon bara visste....hur kan man fästa sig vid ett barn så snabbt trots att det inte är ens egen???? 3 år, är 3 år länge...nä det kan inte vara länge men på dessa tre år har det hänt mer än i hela mitt liv...jag har aldrig varit med om saker som detta, aldrig trott att en människa han bli så bitter och jävlig. Vi människor är verkligen mystiska varelser, vi kan verkligen vara grymma mot varandra. Varför, se där kom varfööret igen. Varför ljög han så mycket, vad är sant?
Den som var me honom i somras vad är det för kuf, vad är sant??? Alltid olika versioner om allt!!!???
Med allt detta inom mig + jobbet med min kära elev och min bakgrund nä va ska jag orka för? Vad är det jag vill uppnå egentligen??? Det är ju egentligen skönast att sova...bara jag slipper alla konstiga drömmar. I natt drömde jag att jag blivit alldeles rund i ansiktet pga min viktuppgång...borde göra nåt åt det men jag orkar inte det heller. Fanns bara en person i mitt liv som gjort att jag legat på en rätt ok vikt... en enda person....som gjort mitt liv värt att leva och där jag mådde bra...nä inte i slutet mådde jag bra och inte i början när jag skämdes för att jag mådde bra....men mycket tid var bra...men mycket var tyvärr skit också....skämdes för att jag lämnat det skitförhållande jag levt i...VARFÖR...skämdes för att mamma tyckte att det var bra med en kick men lämna honom, inget att ha....skämmas för att man älskar någon....jag kan inte rå för att jag förälskade mig i "fel" man.
När var det bra egentligen då...inte vet i faán....
När jag träffade barnens pappa var jag glad bara över att någon ville ha mig....att jag sedan kanske aldrig älskat honom på det sättet man behöver göra för att klara ett helt liv tillsammans eller om jag älskade honom men han inte mig tillräckligt.....någonstans fanns det ett problem undrar vad problemet var. Skulle aldrig kunna tänka mig att leva med honom igen! Han förstörde också mycket eller om det var vi eller jag, det kan jag inte svara på. Skulle vara intressant att veta....rent så att man kan lära sig något av all skit!
Nä fy fan!!
Äckelliv, som någon utryckt sig!
Nä måste nog dra mig mot sängen för att klara en dag till...
Om jag ändå misslyckats med allt varför vill jag vara och varför är jag positiv?? Fattar inte att jag orkar, vad har jag att leva för om jag ändå inte orkar med mina barn?? Varför ska jag finnas här när ändå ingen vill vara med mig, alla nära bara försvinner...bara för att jag råkar älska fel person...jag vet inte än i dag vem som har rätt??!! Han har väl gjort fel men vad har jag gjort.....ja jag stannade kvar för att det är verkligen den människa som jag älskat mest och varför var det så fel....varför straffas jag för att jag gick på hans charm eller vad det då var....
Jag orkar inte längre vill inte längre....det enda jag vill är att vara med Lycka ingenting annat...hon pratar inte en massa dynga eller frågar en massa frågor hon bara är och jag får också bara vara......jag orkar inte bry mig om vad andra säger längre...den jag älskar finns tydligen inte enligt alla andra...tänk om han har lurat mig???....varför och varför fortsätter han och säga att han älskar mig och vill ha ett liv med mig....han bara förstör.... var är den man jag förälskade mig så vansinnigt i. Jag har frågat men han kan inte svara mig på VARFÖR, jag har så många varför och jag får aldrig några svar och det verkar som att jag måste lämna det och gå vidare. Stoppa det inom mig som allt annat.
Vad ska jag leva för....barnen....som kommer att få en massa problem för att deras mamma behandlar dem illa, skriker åt dem, säger vad dem inte får göra och vad dem måste göra...när ska dem bara få vara.....???
Varför finns det mäniskor som kommer fram till mina barn och pratar med dem om deras fd låtsaspappa, dessutom illa, som dem tycker om trots allt som hänt kommer dem alltid att tycka om honom precis som jag. Min dotter var två år när hon träffade honom för första gången, vi separerade när hon var 5 år. Vi kommer alltid att bära honom i oss på ett eller annat sätt och även hans barn....min son sa senast i dag att han ville träffa sin fd låtsasbror och se hur stor han är, hur gammal är han nu mamma, frågade han i dag :-( Jag saknar en speciell flicka i mitt liv, jag tänker så ofta på henne så om hon bara visste....hur kan man fästa sig vid ett barn så snabbt trots att det inte är ens egen???? 3 år, är 3 år länge...nä det kan inte vara länge men på dessa tre år har det hänt mer än i hela mitt liv...jag har aldrig varit med om saker som detta, aldrig trott att en människa han bli så bitter och jävlig. Vi människor är verkligen mystiska varelser, vi kan verkligen vara grymma mot varandra. Varför, se där kom varfööret igen. Varför ljög han så mycket, vad är sant?
Den som var me honom i somras vad är det för kuf, vad är sant??? Alltid olika versioner om allt!!!???
Med allt detta inom mig + jobbet med min kära elev och min bakgrund nä va ska jag orka för? Vad är det jag vill uppnå egentligen??? Det är ju egentligen skönast att sova...bara jag slipper alla konstiga drömmar. I natt drömde jag att jag blivit alldeles rund i ansiktet pga min viktuppgång...borde göra nåt åt det men jag orkar inte det heller. Fanns bara en person i mitt liv som gjort att jag legat på en rätt ok vikt... en enda person....som gjort mitt liv värt att leva och där jag mådde bra...nä inte i slutet mådde jag bra och inte i början när jag skämdes för att jag mådde bra....men mycket tid var bra...men mycket var tyvärr skit också....skämdes för att jag lämnat det skitförhållande jag levt i...VARFÖR...skämdes för att mamma tyckte att det var bra med en kick men lämna honom, inget att ha....skämmas för att man älskar någon....jag kan inte rå för att jag förälskade mig i "fel" man.
När var det bra egentligen då...inte vet i faán....
När jag träffade barnens pappa var jag glad bara över att någon ville ha mig....att jag sedan kanske aldrig älskat honom på det sättet man behöver göra för att klara ett helt liv tillsammans eller om jag älskade honom men han inte mig tillräckligt.....någonstans fanns det ett problem undrar vad problemet var. Skulle aldrig kunna tänka mig att leva med honom igen! Han förstörde också mycket eller om det var vi eller jag, det kan jag inte svara på. Skulle vara intressant att veta....rent så att man kan lära sig något av all skit!
Nä fy fan!!
Äckelliv, som någon utryckt sig!
Nä måste nog dra mig mot sängen för att klara en dag till...
Kommentarer
Trackback
